Renault Grand Espace

En av de första bilar jag kommer att tänka på när jag ska definiera MPV. Har provkört en för några år sedan, utan att den gjorde något större intryck på mig.

Utsida

Insida

Bage vs. Passagerarutrymme

Säkerhet

Bilen uppfyller många av de förväntningar som kan ställas på en sju-sitsig familjebil, hög komfort, snygg insida och utsida, lågt motorljud i kupén, flexibelt passagerar/lastutrymme, många finesser och smarta förvaringsutrymmen mm. Med låg bränsleförbrukning, (relativt)låg skatt och försäkring är bilen ett intressant köp för våran, för tillfället,  sjumannafamilj. En detalj som jag fastnar för är Renaults sätt att lösa möjligheter att fördriva tiden för passagerarna i andra och tredje sätesraden, där alternativet att vända stolarna i andra raden 180grader om andan för kortspel eller dylikt faller på. En inte avgörande detalj men som gör att bilen klättrar något i listan över hur man som biltillverkare faktiskt tar vara på förare och passagerares förhållande mellan säkerhet-praktiska lösningar-komfort-ekonomi. Tillverkare har höga förväntningar på sig med varje ny uppdatering som man gör och i ekvationen mellan vad det ska smaka och kosta för kunden, har producenterna av nya bilmodeller haft ett enormt medlut då köpare världen runt är beredda att betala för det som bilarna utrustas med och lite där till. En storbil av årets modell finns inte för under 300 000:- att köpa i enklaste utförande dvs storbil som är större än sjusitsiga personbilar typ Zafira, Grand Scenic, Corolla Verso mfl. Det innebär att tankesätt måste justeras och 

Om våran nuvarnade Pärla

För tillfället brukar vi en Opel Zafira från 2004 med en 1.8 liters bensinmotor och femväxlad manuell låda. Den är enkel i sitt utförande, typ AC som lyxigaste uppgradering, men samtidigt billig för sin rymlighet, bensinsnåla motor och hög driftsäkerhet. Förutom att jag har backat sönder lite rutor och åsamkat plåtskada så har den varit väldigt snäll mot våran plånbok. Lågt inköpspris, låg driftkostnad och inte allt för höga servicekostnader gör att bilen kostnads- och strulmässigt får ett MVG. Men när det gäller dess design och komfort kommer negationerna tätt. Till att börja med är den ingen skönhet att vila ögonen på, man vilar inte ens ögonen på den för att den enda in i sin själ är så praktisk att man inte ens funderar över om ett par snygga fälgar kan göra något åt intrycket. Den är en packåsna med alldeles för mycket inbakad vuxen/pensionärspoäng att största delen av Sveriges befolkning får panikartad ålderångest. Hela bilen strålar av upphottad 90-tals design och i kupén hörs ekot av ropen: "mer plast åt folket". En sak jag måste trycka på plusknappen för är Opels mönster och färgvalsmöjligheter, man har ju sett förskräckliga exempel på hur man väljer att låta oss stackars konsumenter välja mellan pest eller kolera. Men Opel har försett Zafiran med svart och grått, långt ifrån exklusiva materialval men utan att försöka ihjäl sig på att få plast eller något annat syntetmaterial att vara något äkta. Inredningen är svart och utan utstickande innovation. Praktiskt är nog en bra sammanfattning. Bilen saknar allt som kan härledas till körglädje och om man någon gång lyckas vrida in förarstolen i ett ok läge så stressas man sönder och blir lomhörd av motorns höga varv. Kör man landsväg, i en snitthastighet om 80-90km/h är miljön i bilen uthärdbar men hamnar du på motorväg och har möjlighet att öka farten till 100-120 är lider samtilga i bilen av ett katatoniskt tillstånd av det höga motorljudet. Bageutrymme mot passagerarutrymme är varierande, åker man två vuxna och två barn går färden lugnt tillväga. Ökar man antalet till tre barn ökar också gnällnivån drastiskt. Vi människor behöver utrymme för att kunna fungera ordentligt. Tur att man har dragit på sig en och annan spärr med åren annars hade jag också slagits, retats, nypits, bitits, skrikits och varit förbannad över att vara tvunget inspärrad i en sardinburk med mina värsta bästa fiender. Detta kan användas som argument om man vet att trånga bilar i kombination med äkta syskonkärlek kan bli belastande för föraren. En distraherad förare är en mindre säker förare. Därför har Zafiran gett upphov till några för många utbrott tillföljd av syskons sätt att visa ömhet på. Med bara förare i är bilen en skåpbil, jättestor. Med alla sju platserna ockuperade av passagerare sitter samtliga utan de två främst i bilen som fastgjutna i sina platser och packningen får bestå i varsin nessesär om man inte har takbox.

Bilen är sammantaget en åsna. Praktisk, billig och ful och älskad av samma orsaker.

Ny bil

Då står vi inför att köpa ny bil igen. Ett tråkigt göromål som ska skapa ett praktiskt och säkert sätt att förflytta familjen dit den önskar. Bilar är som datorer, de tappar sitt värde varje sekund och kostar en förmögenhet i ägande och användande. Vad väljer vi? Vi skapar översikt genom att börja blogga. Helst skulle jag vilja göra en powerpointpresentation för mig själv där jag klämmer in allt som kan övertyga i ett eventuellt övervägande till köp. Vi, i denna familj lider av grav beslutsångest och skulle mer än gärna betala någon att ta vårat beslut. En blogg är ett ytterliggare tecken på hur lätt man finner andra vägar att åka runt kärnan. Vi får se hur det går. Jag tänker börja med att drömma...